Efter vintern

Ja, jo, ett tag sen liksom,

Det börjar bli dags att kruka om blommorna ( fast bara en av mina krukväxter alls blommar). Detta är ett snäppet mindre projekt än jag väntat då tre av de växter jag hade tänkt kruka om, inte klarat vinterns mörker och kyla, och en av dem är på väg bort ändå, för jag vill inte ha en växt som är kal över hälften av året.

Det är min strandkastanj som är i störst behov av flyttning, den har vuxit så det knakat, och den jämte ungarlsklövern har stått ett år för mycket i sina krukor, lite bättre än mitt stackars penningträd, som gick bort, stackarn hade stått i samma kruka säkert sex-sju år, om inte mer, inte undra på att den inte klarade sig.

Fallskärmsblomman fick för mycket vatten, men jag märkte det för sent, borde haft den ovanför datorn istället, så hade den torkat upp lite mer. Avocadon ser inte heller så trevlig ut just nu, men jag tror han överlever.

Men det var typ det. Kanske får jag en ny växt till två-års-dagen, en som tål mörker lite bättre än fredskallan.

Släktträd

Hej där ute i mörkret!

Det är väl inte egentligen en växt, men det är det jag hållit på med på sistone: ett släktträd.
Det ska bli en födelsedagspresent åt min mormor, som snart fyller år.

Inte det lättaste, det där med släktträd. Man ska ta reda på namn och födelsedatum och eventuella dödsdatum, och vem som är gift med vem och barn till vem eller förälder till vem och hur många och det ena och det andra.

Nuförtiden när folk skiljer sig och gifter om sig och får barn med sina sambor eller är ensamstående förälder eller får barn med nya maken, som kanske dessutom hade med sig barn från ett tidigare äktenskap eller en sambo eller helt själv, så blir det krångligt.

Hur ska man måla upp det i ett träd?
Vem får vara med, vem får inte vara med?

Det handlar inte bara om vem som känns som familj/släkt, utan också om hur mycket utrymme man har att jobba med. Mitt släktträd blev sådant att jag helt kallt lämnade bort alla makar efter min mormorsmor och mormorsfar, och tog med från och med dem bara barn och deras barn, osv.

Det gjorde det lätt och gav mera luft i trädet. Och tid för barn och barnbarn och barnbarnsbarn och barnbarnens barnbarn att skilja sig och gifta sig och allt vad de tycker, utan att trädet måste ändras i stor utsträckning i framtiden.

Gullranka på vintervård

När jag åker och hälsar på mina föräldrar passar jag på att snygga till mammas blommor lite. Det brukar nämligen behövas.

Den här gången fick Gullrankan lite extra uppmärksamhet.

Tillsammans med mamma bar vi plantan till badrummet, där vi duschade den och ansade bort 10 meter rankor. De vi tog bort var till stora delar kala eller illamående. En av dem hade slingrat in sig under soffan.

Gullrankan sätter väldigt lätt nya rötter, så de av klippta rankorna kan sättas i vatten eller i fuktig mull, och då rotar de sig. Sen kan man plantera dem i kruka. På så sätt kan man förnya plantan efter hand som man klipper bort gamla delar.

Höstelihöst och vinterpyssel

Det är nog inte mycket färggrann tid kvar av den här hösten, och jag skulle gissa att det ännu är en bra bit till första snön.

Kände mig någonlunda duktigt idag när jag fick berätta hur man skyddar sina buskar under vintern, om de inte är så tåliga. Fast jag kom senare på en massa jag kunde ha tillagt. Men men...

Det är inte mycket grönt att syssla med den här tiden på året. Men sådär under vintern finns det en del saker man kan göra om man med flit ska ha fingrarna i mylla:

- Just nu är det tid att sätta lökar inför våren, krokus, narcisser, tulpaner etc.

- Det börjar också bli dags att minska vattnandet av krukväxterna så de får ta det lugnt.

- Småningom ska krukväxter som har för liten kruka planteras om.

- Övervintrande utekrukplantor kan flyttas till vinterförvaring när det börjar vara frost om nätterna.

- Julkransar kan man pyssla, eller gravkransar, eller nyårsbuketter.

Och sen börjar det nästan bli vår igen. :)

Minikiwi

För inte så länge sedan, befann jag mig vid Esbo begravningskapell.
Där stötte jag på en intressant växt, som jag fotograferade, för att senare ta reda på var det var för växt. Men det glömde jag ju förstås bort.

Några dagar senare satt jag med en skoluppgift. Ett arbete om minikiwi. Googlade bilder och artiklar om minikiwi, och copy-pastade till ett dokument så jag senare kunde skriva om det till en sammanhängande text.
Där satt jag säkert fem timmar och jobbade innan jag gick och lade mig.

Nästa morgon när jag vaknade, för en gångs skull ordentligt utvilad, så bara slog det mig, så där "out of the blue": växten vid kapellet var en minikiwi!

Jag måste ha varit riktigt trög när jag gjorde mina uppgifter, om det behövdes närmare 15 timmar innan jag märkte något som fanns där rakt framför mig.

Fotona jag tog:

Examensarbete

Nu har jag då visserligen inte kommit mycket längre än halvvägs i mina studier (två år bakom av fyra), men om senast ett år borde jag börja med mitt examensarbete.

Hittills har jag haft all världens idéer vad det skulle kunna handla om, men nu tror jag jag har bestämt mig:
Mossa!

Vet inte riktigt hur jag ska formulera rubriken ännu, men den brukar växa fram medan man håller på.

Det jag liksom vill ta reda på är:

- vad mossa behöver för att växa

- hur komplicerat det skulle vara att odla mossa

- hur länge det tar för mossa att växa, olika arter/sorter, vilka växer snabbare, vilka långsammare

- skulle det kunna löna sig ekonomiskt att odla mossa, och i så fall i vilka proportioner

Hur låter det?

Mossa Mossa Mossa Mossa Mossa Mossa Mossa Mossa Mossa Mossa Mossa Mossa Mossa Mossa

Skolstart och blomsterängar

Studierna har börjat igen, vilket delvis innebär mera tid på föreläsningar och med projekt och uppgifter, men också mera tid på exkursioner.

Idag var vi och såg en buskblåbärsodling (och en julgransodling).

Intressant visserligen.
Men det jag fastnade för var åkrarna/ängarna smockfulla av baldersbrå, som om det skulle ha varit odlingsgröda och inte ogräset. Såå vackert!

Synd att jag inte hade kameran med.