Det är väl inte egentligen en växt, men det är det jag hållit på med på sistone: ett släktträd.
Det ska bli en födelsedagspresent åt min mormor, som snart fyller år.
Inte det lättaste, det där med släktträd. Man ska ta reda på namn och födelsedatum och eventuella dödsdatum, och vem som är gift med vem och barn till vem eller förälder till vem och hur många och det ena och det andra.
Nuförtiden när folk skiljer sig och gifter om sig och får barn med sina sambor eller är ensamstående förälder eller får barn med nya maken, som kanske dessutom hade med sig barn från ett tidigare äktenskap eller en sambo eller helt själv, så blir det krångligt.
Hur ska man måla upp det i ett träd?
Vem får vara med, vem får inte vara med?
Det handlar inte bara om vem som känns som familj/släkt, utan också om hur mycket utrymme man har att jobba med. Mitt släktträd blev sådant att jag helt kallt lämnade bort alla makar efter min mormorsmor och mormorsfar, och tog med från och med dem bara barn och deras barn, osv.
Det gjorde det lätt och gav mera luft i trädet. Och tid för barn och barnbarn och barnbarnsbarn och barnbarnens barnbarn att skilja sig och gifta sig och allt vad de tycker, utan att trädet måste ändras i stor utsträckning i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar